Morsa på vift
12 mars 2013
Såhär länge borde man inte få vara oskriven, men fick en liten down-period efter att jag varit en vecka i skolan o sedan blev sjuk.
Började aktivera mig vid julen. Skulle köra ett 5 veckors kom igång program genom att varva gång med löpning. Kom bra igång med programmet o skulle fortsätta med programmet även i Kuopio. Var en måndagskväll ut på en timmes länk i lite snålblåst o sen var det kört. Hostan from hell kom igång efter ett par dagar, var till läkare i Pargas, där jag sådär lämpligt fick en ordentlig hostattack som slutade med att jag fick andas in medicin på hälsocentralen då lungorna förde oväsen o syresaturationen låg på 96%. Efter det lättade det för stunden o läkaren tyckte att jag borde ta mina astmamediciner igen. Följde läkarens ordination, men den helvetiska hostan gav inte med sig. Hostade en vecka till o for åter följande fredag till läkare i Pargas. Astmamedicineringen justerades o på min begäran togs mykoplasmaprov. Åkte till Kuopio, hostan följde såklart med o på tisdagen då jag tänkte hosta ut mina lungor blev t.om. lärarna fundersamma. Kort efter detta fick jag bud om att mykoplasman var positiv så efter skolan styrde jag stegen mot Petonens apotek o inhandlade en antibiotikakur. Tack o lov bet den på hostan efter ett par dagar, men frisk kände jag mig inte ännu på flera veckor. Jag var ganska bitter på hela eländet så därav även brist på inspiration att skriva...
Trots hostan har livet som studerande knattrat på. Fick sjukvårdsdelen undanstökad efter 3 prov inom ämnet. Saknar ännu ett av provresultaten, men borde ju nog även ha klarat av det. Lite besviken på min insats i första provet, då jag min dummer inte skrev allt jag kunde ha skrivit så det provet slutade på 3,75. Andra provet är som sagt öppet o i det sista provet som var en slags tillämpning i ämnet fick jag 4,5 i, så där kan jag knappast klaga.
Fixade även befrielse från engelskan. Deltog på dom första lektionerna, men konstaterade tyvärr ganska snabbt att mina nerver inte håller... Läraren höll ett halvtimmes muntligt prov med mig o där var det språket undanfixat. Tack vare detta får jag åtminstone en måndag helt ledig.
För tillfället är hela vår klass/kurs i Tammerfors på Polisskolan, som faktiskt har ett mera officiellt namn, men det bryr vi oss inte om just nu. ;) Bor lyxigt, ensam i ett 2-pers rum med egen wc o dusch. Lägenheten är för max 12 pers men vi är då för tillfället 9 st. Lite annorlunda jämfört med livet i Kuopio, men har redan efter några dagars vistelse här konstaterat att jag hellre skulle bo såhär. På området finns förutom vår lyxiga bostad ett flertal andra bostäder. Om jag inte riktigt bommar nu så är här 9 st mindre höghus med lägenheter. I alla husen finns bastu o i grannhuset finns en tvättstuga. Här finns egen idrottshall med ett gym som är ca 3 ggr större än det i Kuopio (o en hel del modernare apparatur...), två banors simbassäng o brottningssal (?). Gymet hade en dålig sida konstaterade vi idag då det var smockfullt, speciellt prime time mellan 18-20. Själv passade jag på att doppa mig då baljan var tom o så förblev under hela tiden jag var där. Tror alltså att jag kommer att försöka satsa mera på simning än gym under vår vistelse här. Detta var även motionspremiär sedan min mykoplasma. Okej, jag var faktiskt en sväng i skidspåret för några veckor sen, men det kan knappast räknas även om jag blev svettig... kan väl närmast liknas vid tuskanhiki... Har dragit mig för att anstränga mig utomhus då mina lungor verkar vara hyperkänsliga för vinterluft just nu.
Lite lyxigt kan man ju också kalla det då vi har ett mindre köpcentrum tvärs över gatan. I Kuopio hade vi ju faktiskt minst hela 500m till butiken. =)
Positivt med vår vistelse här är ju givetvis också avståndet hem. Tågresan räcker ca 1,5h jämfört med 5,5h till Kuopio. Priset är också mycket behagligare, knappa 15e mot dryga 33e.
Denna vecka eller nästa vecka ska 4 från vår kurs, där ibland jag, skaffa polisbilslicens. Vi ska alltså på någo vänster visa våra talanger i trafiken så att vi får rätt att köra civil polisbil o sen kuska runt vårt gäng i Tammerfors vid behov. Tack o lov kan man inte mista sitt körkort...
2 januari 2013
Lite bilder ännu...
Kommer inte ihåg om jag lagt in någon bild tidigare från vårt dop, men här är nu en i alla fall. |
Ambulanstransport. Utrustad med dropp på väg in till hälsocentralen. |
I ambulansen... |
På väg till Åre?! I bakgrunden bilen innan den blev sönderklippt. |
Min karriär som innebandymålvakt. |
Kunde vara från vår lillajulsfest i puben... ;) |
Bloggtorka...
...kan man verkligen säga att jag drabbats av! Har haft noll inspiration för att skriva, men tänkte att jag nu måste ta mig i kragen innan jag glömmer allt som hänt. Senaste inlägg 13.11 så nu blir det tänka på...
Lite skryt är väl aldrig fel så börjar med lite prov-vitsord: my all time favourite förvaltningsläran lyckades jag klämma fram 4+ i provet och 3,5 i skriftliga uppgiften, så får vara nöjd. Räddningsväsendet gick på en 4 och anatomi/fysiologi likaså en 4. Jag tror proven var där...
Sista veckan i skolan var minst sagt intressant och rolig. Måndag och tisdag var reserverad för avgående räddningsmannakursernas "loppusota", där vi deltog som patienter och nödcentral. Det var inte frågan om att kriga som i armén utan dagarna gick ut på att de blivande räddningsmännen fick öva sig på nästintill verkliga situationer. Eftersom det fanns två avgående kurser så delades vår klass in i två grupper och min grupp var in action på tisdagen, vilket gav en extra ledig måndag =). Dagen började med klädutdelning och allmän information i skolan innan vi alla begav oss till övningsområdet förutom den trio av vårt gäng som blev kvar för att agera nödcentral. Deras uppgift var att ge ut alarmen åt brandkår och ambulans.
I mitt första uppdrag gick det inget vidare då min man dog i en hjärtattack, blott 55 år gammal. Räddningsmännen gjorde sitt bästa, men trots en fin insats av EVY och ambulans så gick hans liv inte att rädda. Valde en snabbare sorgvariant och bad dem föra bort honom så jag kunde ta mig en yngre man istället ;). I följande uppdrag hade ett träd fallit på min sommarstuga och räddningsmännen hade i uppgift att kapa trädet i bitar för att få bort det från taket. Förmannen konstaterade att jag inte verkade ha en riktigt bra dag då han också råkade vara med då min man dog lite innan. Stugan gick dock att rädda! =) Vackert sågades trädet i delar och kvar blev prima brasved. Skulle ha fått åka med i korgen, men valde att hållas stadigt med båda fötterna på marken.
Ordningen på de följande uppdragen kommer jag inte längre ihåg, men jag fick bl.a. åka ambulans då jag varit i ett brinnande hus och andats in rök. Frågade om ambulanspojken ville lägga dropp på riktigt och efter två försök fick han kanylen på plats och jag fick törsten släckt intravenöst. Därefter blev det skjuts till områdets hälsocentral, där en av lärarna huserade och tog emot rapporter från ambulanserna. Varför hämtades patienten dit, vilka åtgärder hade gjorts m.m. Dagens andra ambulansskjuts kom då jag och några kompisar hade fest på andra våningen i ett hus. Huset hade loftgångar så vi satt ute i en av gångarna och sjöng och hade kul, att det brann i huset visste vi inget av. Anledningen till detta var att vi var ganska höga och hade inmundigat alkoholhaltiga drycker samt avnjutit svampar m.m. Tanken var att hålla högt ljud så brandkåren skulle upptäcka oss. Vi skulle även först vara benlösa och bli nedhämtade med puomitikasauto (svenska tack!) men det råkade komma så pass mycket riktig brandrök underifrån att två av oss valde att bli nedledda med masker på. Kändes nog lite spännande att få masken fastspänd då jag aldrig testat det innan! Trodde att det kommer luft hela tiden in i masken som då man får syre så fick nästan panik först då jag inte kände något. Kunde dock konstatera att luften kommer först vid inandning, så det gällde bara att hålla sig lugn och andas ut och in i normal takt. Så normalt det nu gick då jag skulle spela full och hög tillika som jag blev ledd nerför trapporna ;). Stackars räddningsmän säger jag bara! I ambulansen fortsatte showen och vi sniffade lim (mitt läppfett) och käsidesi, som vi också smetade på oss. Utanför hälsocentralen irrade jag iväg bortåt och fångade svampar med tungan (det snöade ordentligt). Förtvivlat försökte räddningsmännen få ordning på oss och få oss att göra som dom ville. =)
Vi fick även vara med i en trafikolycka. 4 damer i en bil på väg till Åre, krockade med en buss och slapp inte ut ur bilen. Dörrarna gick inte att öppna och var och en av oss var skadad på något vis. Jag satt på bakbänken och spydde och var råddig. För att få ut oss ur bilen var brandkåren tvungen att klippa sönder den. Först krossades fönstren. Efter det klipptes balkarna av för att till sist kunna lyfta biltaket bort. Snyggt jobbade pojkarna tillika som de såg till att skydda oss från glassplitter. Då taket var borta togs vi omhand i tur och ordning beroende på hur skadade vi var. Innan vi räddades blev vi märkta med armband så man kunde se på armbandets färg hur allvarligt skadade vi var. Råddiga som vi var trodde vi att vi skulle till Borgbacken!
Jag var även med i två andra bilolyckor. I den ena hade min kompis och jag krockat med ett tåg. Där tog vi oss själva ut ur bilen då idéen med den olyckan var att en av tågvagnarna vält och börjat läcka ammoniak. I den andra olyckan blev en av oss inklämd i en bil som blev och stå på sidan medan vi andra fått mindre allvarliga skador. Jag hade t.ex. axeln ur led och blev förd till ledningsbilen medan räddningsmännen jobbade på att få ut min kompis ur olycksbilen.
Dagen började kl. 8 och då klockan blev 21 så kändes det ganska skönt att få hoppa in i manskapsbilen och köra tillbaka till skolan. Tyvärr fanns det då ännu en uppgift kvar, att tvätta bilen! Tack och lov har skolan biltvätt så vi behövde inte göra annat än att köra in i tvätthallen och låta maskinen göra sitt för att sen ännu köra bilen till parkeringshuset. Tack och gonatt!
Följande dag, onsdag, blev för oss sista skoldagen innan jullovet. Vi hade trott att vi skulle delta i avslutningen på fredagen men så blev inte fallet. Underbefälskursen och vi rymdes inte med på avslutningen så vi fick åka hem tidigare. Vår kurs hade kunnat åka hem på onsdagen om det inte hade varit för att vi stod som värdar för kvällens lillajulsfest i puben. Festen blev lyckad och puben var fullpackad! På programmet hade vi en frågesport och ett par lekar. Kl. 22 då puben stängde drog vi till centrum och tillbringade resten av kvällen där innan vi åkte via McDonalds hem. Följande morgon var onekligen lite seg, men hem for jag med tåget kl. 14.12. Firade jullovets början med en cider på tåget!
Nu har jag då alltså varit hemma sen 13 december och hunnit fira både jul och nyår. Njuter av ledigheten ännu till den 13 januari, då jag åker upp till Kuopio igen. Innan det ska jag delta i andra delen av ADHD-anpassningskursen i Högsand 10-13.1. Det blir med andra ord som senast vi var där, samma dag kursen tar slut åker jag upp till Kuopio.
Vårterminen börjar för vår del med Kuopio t.o.m. vecka 9. Vecka 10 har vi vinterlov och efter det tillbringar vi 9 veckor i Tammerfors på polisskolan. I maj blir det sen åter några veckor Kuopio innan sommarlovet börjar. Polisskolan ska bli intressant och ett efterlängtat avsnitt då hemvägen förkortas avsevärt!
Lite skryt är väl aldrig fel så börjar med lite prov-vitsord: my all time favourite förvaltningsläran lyckades jag klämma fram 4+ i provet och 3,5 i skriftliga uppgiften, så får vara nöjd. Räddningsväsendet gick på en 4 och anatomi/fysiologi likaså en 4. Jag tror proven var där...
Sista veckan i skolan var minst sagt intressant och rolig. Måndag och tisdag var reserverad för avgående räddningsmannakursernas "loppusota", där vi deltog som patienter och nödcentral. Det var inte frågan om att kriga som i armén utan dagarna gick ut på att de blivande räddningsmännen fick öva sig på nästintill verkliga situationer. Eftersom det fanns två avgående kurser så delades vår klass in i två grupper och min grupp var in action på tisdagen, vilket gav en extra ledig måndag =). Dagen började med klädutdelning och allmän information i skolan innan vi alla begav oss till övningsområdet förutom den trio av vårt gäng som blev kvar för att agera nödcentral. Deras uppgift var att ge ut alarmen åt brandkår och ambulans.
I mitt första uppdrag gick det inget vidare då min man dog i en hjärtattack, blott 55 år gammal. Räddningsmännen gjorde sitt bästa, men trots en fin insats av EVY och ambulans så gick hans liv inte att rädda. Valde en snabbare sorgvariant och bad dem föra bort honom så jag kunde ta mig en yngre man istället ;). I följande uppdrag hade ett träd fallit på min sommarstuga och räddningsmännen hade i uppgift att kapa trädet i bitar för att få bort det från taket. Förmannen konstaterade att jag inte verkade ha en riktigt bra dag då han också råkade vara med då min man dog lite innan. Stugan gick dock att rädda! =) Vackert sågades trädet i delar och kvar blev prima brasved. Skulle ha fått åka med i korgen, men valde att hållas stadigt med båda fötterna på marken.
Ordningen på de följande uppdragen kommer jag inte längre ihåg, men jag fick bl.a. åka ambulans då jag varit i ett brinnande hus och andats in rök. Frågade om ambulanspojken ville lägga dropp på riktigt och efter två försök fick han kanylen på plats och jag fick törsten släckt intravenöst. Därefter blev det skjuts till områdets hälsocentral, där en av lärarna huserade och tog emot rapporter från ambulanserna. Varför hämtades patienten dit, vilka åtgärder hade gjorts m.m. Dagens andra ambulansskjuts kom då jag och några kompisar hade fest på andra våningen i ett hus. Huset hade loftgångar så vi satt ute i en av gångarna och sjöng och hade kul, att det brann i huset visste vi inget av. Anledningen till detta var att vi var ganska höga och hade inmundigat alkoholhaltiga drycker samt avnjutit svampar m.m. Tanken var att hålla högt ljud så brandkåren skulle upptäcka oss. Vi skulle även först vara benlösa och bli nedhämtade med puomitikasauto (svenska tack!) men det råkade komma så pass mycket riktig brandrök underifrån att två av oss valde att bli nedledda med masker på. Kändes nog lite spännande att få masken fastspänd då jag aldrig testat det innan! Trodde att det kommer luft hela tiden in i masken som då man får syre så fick nästan panik först då jag inte kände något. Kunde dock konstatera att luften kommer först vid inandning, så det gällde bara att hålla sig lugn och andas ut och in i normal takt. Så normalt det nu gick då jag skulle spela full och hög tillika som jag blev ledd nerför trapporna ;). Stackars räddningsmän säger jag bara! I ambulansen fortsatte showen och vi sniffade lim (mitt läppfett) och käsidesi, som vi också smetade på oss. Utanför hälsocentralen irrade jag iväg bortåt och fångade svampar med tungan (det snöade ordentligt). Förtvivlat försökte räddningsmännen få ordning på oss och få oss att göra som dom ville. =)
Vi fick även vara med i en trafikolycka. 4 damer i en bil på väg till Åre, krockade med en buss och slapp inte ut ur bilen. Dörrarna gick inte att öppna och var och en av oss var skadad på något vis. Jag satt på bakbänken och spydde och var råddig. För att få ut oss ur bilen var brandkåren tvungen att klippa sönder den. Först krossades fönstren. Efter det klipptes balkarna av för att till sist kunna lyfta biltaket bort. Snyggt jobbade pojkarna tillika som de såg till att skydda oss från glassplitter. Då taket var borta togs vi omhand i tur och ordning beroende på hur skadade vi var. Innan vi räddades blev vi märkta med armband så man kunde se på armbandets färg hur allvarligt skadade vi var. Råddiga som vi var trodde vi att vi skulle till Borgbacken!
Jag var även med i två andra bilolyckor. I den ena hade min kompis och jag krockat med ett tåg. Där tog vi oss själva ut ur bilen då idéen med den olyckan var att en av tågvagnarna vält och börjat läcka ammoniak. I den andra olyckan blev en av oss inklämd i en bil som blev och stå på sidan medan vi andra fått mindre allvarliga skador. Jag hade t.ex. axeln ur led och blev förd till ledningsbilen medan räddningsmännen jobbade på att få ut min kompis ur olycksbilen.
Dagen började kl. 8 och då klockan blev 21 så kändes det ganska skönt att få hoppa in i manskapsbilen och köra tillbaka till skolan. Tyvärr fanns det då ännu en uppgift kvar, att tvätta bilen! Tack och lov har skolan biltvätt så vi behövde inte göra annat än att köra in i tvätthallen och låta maskinen göra sitt för att sen ännu köra bilen till parkeringshuset. Tack och gonatt!
Följande dag, onsdag, blev för oss sista skoldagen innan jullovet. Vi hade trott att vi skulle delta i avslutningen på fredagen men så blev inte fallet. Underbefälskursen och vi rymdes inte med på avslutningen så vi fick åka hem tidigare. Vår kurs hade kunnat åka hem på onsdagen om det inte hade varit för att vi stod som värdar för kvällens lillajulsfest i puben. Festen blev lyckad och puben var fullpackad! På programmet hade vi en frågesport och ett par lekar. Kl. 22 då puben stängde drog vi till centrum och tillbringade resten av kvällen där innan vi åkte via McDonalds hem. Följande morgon var onekligen lite seg, men hem for jag med tåget kl. 14.12. Firade jullovets början med en cider på tåget!
Nu har jag då alltså varit hemma sen 13 december och hunnit fira både jul och nyår. Njuter av ledigheten ännu till den 13 januari, då jag åker upp till Kuopio igen. Innan det ska jag delta i andra delen av ADHD-anpassningskursen i Högsand 10-13.1. Det blir med andra ord som senast vi var där, samma dag kursen tar slut åker jag upp till Kuopio.
Vårterminen börjar för vår del med Kuopio t.o.m. vecka 9. Vecka 10 har vi vinterlov och efter det tillbringar vi 9 veckor i Tammerfors på polisskolan. I maj blir det sen åter några veckor Kuopio innan sommarlovet börjar. Polisskolan ska bli intressant och ett efterlängtat avsnitt då hemvägen förkortas avsevärt!
13 november 2012
Huvudvärk, huvudvärk OCH mera huvudvärk!
Ja som rubriken säger så har jag lidit av huvudvärk, från o till i drygt en vecka nu. Nacken, skuldrorna o ryggen är som en batting o nu strålar det uppåt. Förra vecka måndag hade jag extra ont i huvudet o vi hade anatomi o fysiologi prov genast på morgonen. Då tänkte klyftiga jag att jag tar redigt med värkmedicin så att jag orkar skriva provet o står ut resten av skoldagen. Sagt o gjort, jag slängde in två Panacod på nästan tom mage o begav mig till skolan. Hade suttit en stund med provet framför mig då jag kände hur en ström av värme gick genom kroppen o armarna blev som blytung spagetti. Hade spagettikänslan stannat i armarna hade allt varit frid o fröjd, men den spred sig även till skallen. Huvudvärken övergick i en tung, dov känsla i huvudet o provet gick därefter. Allt jag någonsin vetat om mänskan var som bortblåst... Småningom blev jag illamående, vilket ännu senare på dagen blev ganska olidligt. Borde ha gått o lagt mig, men satt i klassrummet o stirrade framför mig medan dom andra gjorde diverse helknäppa röst-övningar. Hade jag inte mått så dåligt hade jag förmodligen skrattat ihjäl mig ;) Då skoldagen nått sitt slut gick jag o lade mig, med tjänstekläderna på. Normalt byter jag ju genast om bara jag kommer innanför dörren, men nu var det sängläge som gällde. Då jag senare såg mig i spegeln förstod jag bra varför en av mina kompisar tyckte jag såg blek ut. Vessans vita kakelväggar såg nästan granna ut i jämförelse. Efter en god stunds vila var jag redo för kvällens bibbadejour.
Dumheten tar ju inte slut här ännu! Nej, jag var ju tvungen o testa Panacoden ännu en gång! Men idag tog jag ändå bara en så illamåendet var inte lika kraftigt. Med facit i hand kan jag konstatera att Panacod inte är någon behaglig medicin så jag beställde tid till massage istället. I övermorgon ska jag till Kuopios massörskola o bli knådad. 50 min kostar 20e så priset är hyfsat. Nästa gång siktar jag kanske in mig på 80 min helmassage som kostar 30e. Inte speciellt dyrt det heller!
Jag har säkert tidigare nämnt mitt favoritämne, hallinto-oppi, som jag nu hittat en översättning på: förvaltningslära = förbannat-intressant-eller-så-int. suck o stön! vi har både prov o skriftlig uppgift att utföra i detta wunderbara ämne. den skriftliga uppgiften var jag nödgad att fråga om jag fick skriva den på svenska då jag knappt förstod vad lagtexten handlade om. skrev den på svenska idag o det var tusans mycket enklare. Nästan så enkelt att det blev riktigt roligt! =)
Vi håller som bäst på o går igenom räddningsväsendets alla uppdrag. Två lärare med på lektionerna som turas om att tala. Ena berättar saker ur nödcentralens synvinkel medan den andra berättar ur brandkårens synvinkel. Mycket intressant ämne! Vi får ta del av en massa nödsamtal som har med räddning att göra, vi får se bilder o höra storyn ur verkliga livet. Otroligt hur mycket två personer kan vara med om i ett liv!
Efter att ha hört berättelsen om mannen som satt fast bakom ratten på en krockad bil som börjat brinna så har även jag brandsläckare i bilen. Bilen började alltså brinna, mannen satt fastklämd o tack vare ett rådigt ingripande (o en brandsläckare i bilen) kunde branden släckas innan den spritt sig. Annars hade mannen brunnit upp med bilen.
Jag har även skaffat hem flera brandvarnare o mera börjat fundera på säkerhet överlag. Sonen funderade härom dagen säkert i sitt stilla sinne om mamma blivit neurotisk då han sa: hör du mamma, du borde nog int ha börja den där skolan...
I förra veckan deltog vi i skolans innebandyturnering. Förväntningarna var väldigt höga med tanke på att vi i princip hade ett renodlat damlag (två av matcherna hade vi en karl med). Motståndarna hade då i jämförelse med oss ganska stor betoning på det manliga könet o ännu till av den kategorin män, som inte har nån vidare kondis... Då vi kom till första matchen visade det sig att vi faktiskt skulle spela innebandy MED MÅLVAKT! Hmmm det hade vi missat... snabb överläggning... ingen ville gå i målet förutom jag så valet var enkelt. Följande problem var målvaktsutrustningen. I jumppasalens förråd hittade jag ett par splitternya byxor så det började bra, men resten av utrustningen var i princip färdigt inkörd, med färsk svett på köpet. Speciellt masken var fräsch, doften i all synnerhet o svetten som nästan rann ut därifrån... Nå efter matchen var den ännu våtare. Motståndarna måste ha varit fundersamma till hurudana personer som ställer sig i målet då jag fick frågan om jag blivit tvingad till målvakt eller om jag var där frivilligt...
Matcherna gick såklart över förväntningarna med så många mål att jag knappt kan räkna. Enda problemet var väl att bollen gick in bakom fel målvakt ;) Då vi andra kvällen i rad hade matcher började mina knän säga upp kontraktet så efter nästsista matchen kurerade jag mina knän med snö o två burana. För att lite klargöra så hade jag snön på knäna o buranan svalde jag, inte tvärtom ifall nån trodde så?! Vi spelade totalt 5 matcher, a´ 20 min på två dagar. Tungt men roligt o vi fick faktiskt beröm för att vi deltog. Roligaste matchen spelade vi mot den svenska räddningsmannakursen då vi förlorade endast 7-0.
20 skoldagar kvar så jullovet närmar sig!
Dumheten tar ju inte slut här ännu! Nej, jag var ju tvungen o testa Panacoden ännu en gång! Men idag tog jag ändå bara en så illamåendet var inte lika kraftigt. Med facit i hand kan jag konstatera att Panacod inte är någon behaglig medicin så jag beställde tid till massage istället. I övermorgon ska jag till Kuopios massörskola o bli knådad. 50 min kostar 20e så priset är hyfsat. Nästa gång siktar jag kanske in mig på 80 min helmassage som kostar 30e. Inte speciellt dyrt det heller!
Jag har säkert tidigare nämnt mitt favoritämne, hallinto-oppi, som jag nu hittat en översättning på: förvaltningslära = förbannat-intressant-eller-så-int. suck o stön! vi har både prov o skriftlig uppgift att utföra i detta wunderbara ämne. den skriftliga uppgiften var jag nödgad att fråga om jag fick skriva den på svenska då jag knappt förstod vad lagtexten handlade om. skrev den på svenska idag o det var tusans mycket enklare. Nästan så enkelt att det blev riktigt roligt! =)
Vi håller som bäst på o går igenom räddningsväsendets alla uppdrag. Två lärare med på lektionerna som turas om att tala. Ena berättar saker ur nödcentralens synvinkel medan den andra berättar ur brandkårens synvinkel. Mycket intressant ämne! Vi får ta del av en massa nödsamtal som har med räddning att göra, vi får se bilder o höra storyn ur verkliga livet. Otroligt hur mycket två personer kan vara med om i ett liv!
Efter att ha hört berättelsen om mannen som satt fast bakom ratten på en krockad bil som börjat brinna så har även jag brandsläckare i bilen. Bilen började alltså brinna, mannen satt fastklämd o tack vare ett rådigt ingripande (o en brandsläckare i bilen) kunde branden släckas innan den spritt sig. Annars hade mannen brunnit upp med bilen.
Jag har även skaffat hem flera brandvarnare o mera börjat fundera på säkerhet överlag. Sonen funderade härom dagen säkert i sitt stilla sinne om mamma blivit neurotisk då han sa: hör du mamma, du borde nog int ha börja den där skolan...
I förra veckan deltog vi i skolans innebandyturnering. Förväntningarna var väldigt höga med tanke på att vi i princip hade ett renodlat damlag (två av matcherna hade vi en karl med). Motståndarna hade då i jämförelse med oss ganska stor betoning på det manliga könet o ännu till av den kategorin män, som inte har nån vidare kondis... Då vi kom till första matchen visade det sig att vi faktiskt skulle spela innebandy MED MÅLVAKT! Hmmm det hade vi missat... snabb överläggning... ingen ville gå i målet förutom jag så valet var enkelt. Följande problem var målvaktsutrustningen. I jumppasalens förråd hittade jag ett par splitternya byxor så det började bra, men resten av utrustningen var i princip färdigt inkörd, med färsk svett på köpet. Speciellt masken var fräsch, doften i all synnerhet o svetten som nästan rann ut därifrån... Nå efter matchen var den ännu våtare. Motståndarna måste ha varit fundersamma till hurudana personer som ställer sig i målet då jag fick frågan om jag blivit tvingad till målvakt eller om jag var där frivilligt...
Matcherna gick såklart över förväntningarna med så många mål att jag knappt kan räkna. Enda problemet var väl att bollen gick in bakom fel målvakt ;) Då vi andra kvällen i rad hade matcher började mina knän säga upp kontraktet så efter nästsista matchen kurerade jag mina knän med snö o två burana. För att lite klargöra så hade jag snön på knäna o buranan svalde jag, inte tvärtom ifall nån trodde så?! Vi spelade totalt 5 matcher, a´ 20 min på två dagar. Tungt men roligt o vi fick faktiskt beröm för att vi deltog. Roligaste matchen spelade vi mot den svenska räddningsmannakursen då vi förlorade endast 7-0.
20 skoldagar kvar så jullovet närmar sig!
24 oktober 2012
Räddningsväsendet och tjänstekläder
Började idag läsa på terminens tredje prov som handlar om räddningsväsendet. Tack och lov är ämnet intressant även om det känns som lite överdrivet att behöva läsa om diverse räddningsfordon, hur dom ser ut, vad dom väger, vad dom innehåller osv. Viktigt för oss är dock att känna till vad deras beteckningar står för. I Pargas har ju bilarna ännu dom gamla beteckningarna, men vi lär då alltså oss vad dom nya bokstäverna och numrorna står för. Det ligger ju för tusan en hel vetenskap bakom dem och till på köpet kör polis, brandkår och ambulanser med egna system. Förutom fordonen så kan jag snart titulera mig brandinspektör! Vi har lärt oss om olika byggnaders brandsäkerhet och deras brandsäkerhetsklassificeringar. Brandvarnare, sprinklersystem, nödutgångar, nödbelysning, you name it! Tänkte även börja extraknäcka som P3, speciellt vid olyckor med farliga ämnen. Tycker ju att man borde komma ganska långt om man kan alla 9 huvudklasser över farliga ämnen, eller hur? Sen vet jag också hur man vädrar ut röken från trappuppgångar och vad man kan avläsa från brandalarmcentraler (elller vad dom nu heter på svenska...).
I måndags fick vi våra tjänstekläder och imorgon har vi premiär med att ha dem på till skolan. Äntligen smälter också vi in i miljön här. Man känner sig ganska udda här då i princip alla går i någon form av uniform.
Alla vi här i kämppän testade kläderna nu på kvällen och jag kan lova att vi hade roligt. Våra tjänstekläder är mörkblåa och liknar så mycket på uniformerna dom har inom flygväsendet att vi galant skulle gå som flygkaptener hela högen. Valmistautukaa lentoon... Associationerna gick även till lapplisor, brandinspektörer, flottans amiraler... Till klädseln hör byxor (eller kjol, som jag inte har), skjorta, kavaj eller väst, svarta skor och duk (ser ut som en triangel kanske) runt halsen. Iklädda dessa måste vi även uppträda och föra oss korrekt, raka i ryggen och inte som gamla hösäckar. Intressant dag imorgon alltså. Vet dessutom vem som kommer att ha sendrag hela kvällen efter att ha gått ca 8h med klack, dock låg sådan. Nå, det är morgondagens problem. Får väl försöka mjuka upp fötterna i simhallen sen istället. Kan ju slänga mig i bubbelpoolen och spana in någon tjusig brandman som plaskar i bassängen. Det blir man först svettig av... ;)
Till sist kan jag ju nämna resultatet i mitt senaste prov. Var ju inte helt supernöjd, men så är jag ju också lite kräsen. Hade åtminstone 2 helt dumma svar som jag ju borde ha fixat, men aina ei voi voittaa... 26p/32p gav mig 3,75 i vitsord så det var ju godkänt i alla fall. =)
9 oktober 2012
Time flies...
Oj, det har tydligen blivit någon dag sen senaste blogginlägget. Har t.o.m. hunnit provköra mina gångstavar sen dess. Visserligen med den påföljden att jag blev lite invalidiserad i högra höften, men efter ett par dagars klinkande gick det redan bättre.
Ikväll har jag i kimppa med tre klasskompisar gjort ett grupparbete som handlar om hur man bemöter en medvetslös patient inom första vården (ensihoidon porrastettu järjestelmä, eller någo ditåt...). Lite komiskt att lära sig en massa här på finska som jag sedan inte klarar av att översätta till svenska... Nå hur som helst så spårade det ut lite emellanåt och vi försökte lägga näsmagsond med hjälp av defibrillatorn, endast i teorin dock. Grejen var alltså den att i samma ögonblick som man ger elchocken så pillar man sonden på plats.
Har intressanta ämnen på gång i skolan. Anatomi och fysiologi, som jag alltid gillat, men som tyvärr nog gått lite för djupt då vi t.o.m. varit nere på cellnivå. Lite överkurs alltså. Vi har även haft lite brandfysik och fått ta del av några experiment i kemilabbet. Visste ni att kakao kan antändas? Sen har vi lärt oss vad brandbilarnas beteckningar betyder samt hur bilarna ser ut. Sistnämnda var verkligen spännande och för mig helt unikt ;)! Inte för det, här finns det bilar joka lähtöön, inte bara vanliga släckningsbilar och faktiskt så finns det flera bilar att välja på än 11, 13, 16 osv. Har även ett mindre behagligt ämne på gång som heter Hallinto-oppi. Kan inte ens översätta det just nu och än mindre orkar jag förstå ämnet. Då det gäller lagar etc. så är det definitivt lättare att lära sig det på eget modersmål.
Vi hade andra provet i förra veckan i Ammatilliset perusvalmiudet, som ju direkt har med vårt yrke att göra. Borde ha gått riktigt bra, men slutliga resultatet vet jag då provet returneras måndagen efter höstlovet.
What else? Tre skoldagar kvar denna vecka och sen blir det en vecka höstlov. Det ska bli riktigt skönt även om jag inte ännu heller haft några problem att varje söndag ta mig till Kuopio. Efter höstlovet har vi bara 8 skolveckor kvar så är denna termin slut. Snabbt går det undan!
Jag måste ju åter dela med mig av mina bedrifter också och tipsa er om sådant man bör undvika. Då jag nu på kvällen kom tillbaka till skolan så talade jag i telefon tillika som jag traskade uppför trapporna till vad jag trodde var vår våning. I själva verket vek jag av från trapporna redan på andra våningen och började gå mot vår lägenhet. Gick säkert förbi ca 5-6 innan jag fattade att jag var på fel våning. Funderade nog varför det inget stod på brevinkasten... På vår våning hittar man nämligen "Taalasmaa", "Mervi ja Matti Nykänen" samt på vår dörr "Sulo VPK Vilén". Vände på klacken och tassade tillbaka till trappuppgången, gick en trappa upp och kom rätt. Summerar detta med att man inte ska prata i telefon tillika som man tar sig hemåt. På detta vis kan man även undvika att behöva känna sig måttligt dum!
21 september 2012
Praktiken över för denna gång
30h praktik over and done och inte ännu heller har jag några planer på att avsluta utbildningen. Fick uppleva tre lugna arbetspass, två dagsskift och ett nattskift, så alltid är det inte så bråttom som jag kanske fantiserat.
Plus till Åbos nödcentral för ett varmt välkomnande. Jag kände mig som hemma direkt. Trevliga (förhoppningsvis) kommande arbetskamrater! Alla orkade svara på våra frågor och ingen verkade känna sig besvärad av att det satt en studerande bakom med lurar på och "tjuvlyssnade".
Mycket finns det kvar att lära sig ännu och nu hoppas jag att det ska vara lättare att ta fasta på vilka saker som är viktiga under utbildningen. Det gäller trots allt att ha kunskap om fyra skilda verksamhetsområden; hälsovård, polis, brand och socialvård. Dessutom är det ju till fördel om man vet hur man sköter tekniken också. ;)
Imorgon blir det 3 + 30-års kalas i Strandby, ett lugnt kalas för min del då Kuopio åter kallar på söndagen. Tågbiljetten är bokad redan då jag uppskattar att få sitta i egen bänk på tåget. Kalla mig kräsen, men tycker faktiskt att det är jobbigt att dela bänk med främlingar. Då jag vet att Pendolino har några ensamma bänkar så passade jag på att fixa en sådan plats åt mig idag redan. Tåget far kl.16 och då är jag efter tågbyte i Tammerfors framme i Kuopio lite före kl.22. Sen buss 10km ut till Petonen och då är klockan redan galant halv elva så programmet är enkelt därefter, läggdags.
Det har varit riktigt skönt att få vara hemma en vecka och nu blir det ju faktiskt bara 3 veckor skola innan höstlovet, då jag åter får vara hemma en vecka, denna gång helt ledig.
Hann ju partaja lite denna gång då vi var med tävlingslagen på Septemberfestival. God mat och underbart sällskap som vanligt! I Nagu blev det lite "helliduudinas", dans och mycket umgänge. Alltid lika roligt att träffa många bekanta, som jag nu förstås ser ännu mera sällan av.
Jag har lovat syrran att lägga in lite foton från vår kämppä och om jag nu lyckas med konststycket att få in fotona så följer dom här...
Rummet från dörren sett. Vid fotändan av min säng finns rummets träningsredskap: ett par oanvända gångstavar.
Till sist två bilder från vårt hemtrevliga gemensamma utrymme: köket/vardagsrummet. Vi gillar speciellt dom mjuka, sköna fåtöljerna runt bordet... Även färgsättningen i rummet är trevlig.
Jag tycks har fläckar på linsen, men jag tror man får ganska klart för sig hur det ser ut i alla fall.
Plus till Åbos nödcentral för ett varmt välkomnande. Jag kände mig som hemma direkt. Trevliga (förhoppningsvis) kommande arbetskamrater! Alla orkade svara på våra frågor och ingen verkade känna sig besvärad av att det satt en studerande bakom med lurar på och "tjuvlyssnade".
Mycket finns det kvar att lära sig ännu och nu hoppas jag att det ska vara lättare att ta fasta på vilka saker som är viktiga under utbildningen. Det gäller trots allt att ha kunskap om fyra skilda verksamhetsområden; hälsovård, polis, brand och socialvård. Dessutom är det ju till fördel om man vet hur man sköter tekniken också. ;)
Imorgon blir det 3 + 30-års kalas i Strandby, ett lugnt kalas för min del då Kuopio åter kallar på söndagen. Tågbiljetten är bokad redan då jag uppskattar att få sitta i egen bänk på tåget. Kalla mig kräsen, men tycker faktiskt att det är jobbigt att dela bänk med främlingar. Då jag vet att Pendolino har några ensamma bänkar så passade jag på att fixa en sådan plats åt mig idag redan. Tåget far kl.16 och då är jag efter tågbyte i Tammerfors framme i Kuopio lite före kl.22. Sen buss 10km ut till Petonen och då är klockan redan galant halv elva så programmet är enkelt därefter, läggdags.
Det har varit riktigt skönt att få vara hemma en vecka och nu blir det ju faktiskt bara 3 veckor skola innan höstlovet, då jag åter får vara hemma en vecka, denna gång helt ledig.
Hann ju partaja lite denna gång då vi var med tävlingslagen på Septemberfestival. God mat och underbart sällskap som vanligt! I Nagu blev det lite "helliduudinas", dans och mycket umgänge. Alltid lika roligt att träffa många bekanta, som jag nu förstås ser ännu mera sällan av.
Jag har lovat syrran att lägga in lite foton från vår kämppä och om jag nu lyckas med konststycket att få in fotona så följer dom här...
Rummet från dörren sett. Vid fotändan av min säng finns rummets träningsredskap: ett par oanvända gångstavar.
Mitt skrivbord till vänster och sängen till höger. Har inrett min del av rummet med en ljusröd matta från IKEA samt ett fotografi av familjen på nattduksbordet. Visst ser det mysigt och inbjudande ut?!
I dörröppningen ser ni min rumskompis Sanna.
Till sist två bilder från vårt hemtrevliga gemensamma utrymme: köket/vardagsrummet. Vi gillar speciellt dom mjuka, sköna fåtöljerna runt bordet... Även färgsättningen i rummet är trevlig.
Jag tycks har fläckar på linsen, men jag tror man får ganska klart för sig hur det ser ut i alla fall.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)